Jag förstod inte. Hur kunde min telefon ringa nu?!
Batteriet i telefonen hade ju tagit slut när jag var i fast i hissen… Jag
tänkte inte mer på det utan svarade snabbt i telefonen samtidigt som det andra
ljudet fortsatte att ringa någonstans i källaren.
Så orolig mamma måste
ha varit… Jag tog upp telefonen och tryckte snabbt på den gröna svarsknappen.
”Mamma”, säger jag med
darrande röst.
Jag får inget svar.
”Mamma”, säger jag igen. Denna gång med ännu
mer rädsla i rösten.
”Hallå”, säger någon i
luren. Jag hör direkt att det inte är min mamma.
”Vem är detta”, säger jag, men jag vet redan
vem det är.
”Var är min mamma?”.
Svarta Madame skrattar
elakt i luren, ”ha ha ha ha ha…..”. Sedan bryts samtalet.
Jag känner hur tårarna
bränner i ögonen. Hur kunde Svarta Madame hitta min mamma, var är min mamma? Paniken
börjar växa inom mig och jag börjar springa runt i källaren, jag letar efter en
utväg. Jag måste hitta min mamma, men jag kan inte koncentrera mig. Det andra
ljudet i källaren stör mig. Vad är det för ljud? Det måste sluta…
Plötsligt är det någon
som bankar hårt och bestämt på dörren. Den dörr som tidigare var mitt sista
hopp ut till friheten. Jag stannar upp och lyssnar. Jag hör mörka röster och
blir livrädd. Vem är det nu? Hur ska jag komma ut igen? Hur ska jag hitta min
mamma?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar